Utmaning antagen.

Lyckliga paret har trillat in på min blogg, och utmanat mig på en enkät. Jag backar sällan och tänker härmed dela med mig av några viktigheter. Jag har tagit mig den feministiska rättigheten att ändra på fråga tre, som jag tyckte var tråkigt osynliggörande av ett redan osynligt kön.

Det här är INTE en kontaktannons, slemmiga förslag från män(niskor) som inte är kapabla till intellektuell uppsmörjning undanbedes.

Känsliga läsare varnas.

1. Bästa sexminne
Hum. Svårt. Ja, det får nog bli en trekant med två män. Det var inte nödvändigtvis det skönaste sex jag haft hela vägen igenom, men det var otroligt spännande och kittlande. Den ena mannen kände mig väl, och var mycket noga med att hejda när det gick för långt eller för fort, och att kolla hur jag trivdes. Att vi hade sex i ungefär åtta timmar bidrog både till det goda i minnet, och en enorm kroppslig utmattning efteråt. Det är en sexuell fantasi som återkommer och något jag gärna skulle göra om, helst med två män som går igång på varandra också.

2. Sämsta sexminne
Fy. Det här blir inte roligt. Jag har allt för många att välja på i den här kategorin. Vi kan väl ta något som ligger lite längre tillbaka i tiden. En pojkvän, som gick igång på dominans som han kallade för lek, spände fast mig med fjorton meter kedja, försökte pressa in ett pintglas och ett affischrör av trasig plast i mig för att se hur jag såg ut inuti, och sprutade mig i ansiktet just för att jag sagt att det var det enda förbjudna, att jag upplever det som oerhört förnedrande. Och jag, som gick med på det med bara en lätt rynka mellan ögonbrynen, eftersom han älskade mig. Och vi lekte ju bara.

Trasig plast kan man känna i många, många år efteråt.

3. Bästa penisstorlek / fittegenskap
Penisstorlek, svårt. Jag har haft en förkärlek för stort, men får lätt skav och ont. Smått gör mindre ont, men nog gillar jag trycket från stor och hård. Jag gillar framför allt det, hårdhet. Längd är också kul, men grovlek viktigare.

Vad gäller fittegenskaper så är aspekterna många. Salt och frisk, muskulös, trimmad för känslighet men inte rakad. Gärna mycket, svart krull. Inte torr, men inte för blöt, det blir tråkigt när friktionen försvinner.

4. Bästa ställning
Jag är en solklar missionärtjej. Även här spelar mina fysika problem in (mer om dem i ett senare inlägg) och jag kan få lite kramp om jag inte får ligga ner och slappna av i början. Det ger mig också störst möjlighet att fokusera på och fånga njutningen, plus att jag själv kan hjälpa till.

5. Sämsta ställning
Tråkigt nog ridande tror jag. Jag är för svag och blir trött för fort. Dessutom, oj, det här har jag nog aldrig berättat för någon... Av okänd anledning gör vinklingen att allt inuti mig liksom pressas ihop, och jag börjar småfisa. Hahaha, gud, jag hoppas att ingen man jag haft, eller vill ha, sex med snubblar in här.

6. Pinsammaste ertappningen
Jag har haft turen att inte bli ertappad så mycket. Jag är rätt försiktig och privat av mig när det gäller mina ligg och hamnar sällan i situationer där oinvigda kliver in. Rex har däremot fått lyssna på långt över sin beskärda del av ylanden, och Radikala mamman har som bekant vid ett tillfälle stirrat rakt in i två rövar/kön. Anyways, det pinsammaste jag kommer på nu var egentligen inte mitt i akten, utan morgonen efter, nakensovandes. Hemma hos min mormor och morfar, som bodde i sin sommarstuga. Som råkade komma hem väldigt tidigt. Som fick syn på en fullkomligt obekant mansröv bredvid sin lilla dotterdotter. Jag gömde huvudet under täcket, och tog den massiva utskällningen ett par dagar senare istället.

7. Bästa plats för sex
Sängen, lätt. Allt annat distraherar mig från njutningen, som är svårfångad nog som den är.

8. Sämsta plats för sex
Hum. Utomhus, utan underlag? Barr i fittan och myror i röven är jätteosexigt. Annars möjligen på heltäckningsmatta. Carpetburn, carpetburn!

9. Samlag eller oralsex
Samlag, efter mycket oralsex. Jag kan inte komma vid oralsex. Det finns undantag, när partnern varit lyhörd, mjuk och envis nog att locka fram min skygga orgasm. Knekten är tveklöst den som lyckats bäst. Faktiskt varje gång under en period. Vad gäller att ge, har jag för ofta hamnat i situationer där min talang blivit så uppskattad att allt annat, inklusive min kåthet, kommit helt i skymundan. SKITTRÅKIGT. Nu snålar jag, och ger bara när jag verkligen vill och känner att jag får lika mycket. Man får faktiskt ont i käkarna av att suga mycket.

10. Fast förhållande eller singelsex
Ja, det var en enkelt fråga, med ett mycket komplicerat svar.

Jag sysslar inte med förhållanden. Jag tror inte på heteronormativ jämställdhet och jag hatar den jag blir som Flickvän. Jag vill aldrig vara flickvän igen. Just nu håller jag på och experimenterar med alternativa relationsformer, men det är svårt. Knekten är jag kär i, sedan lite drygt ett halvår. Vi är inte ihop, vi träffar andra, men det är långt ifrån enkelt att skapa sin egen relationsstil. Både han och jag bär på samma tvåtonsryggsäck av föreställningar och förväntningar om vad som är okej och inte okej när man är kära i varandra. Bara att vara kär är problematiskt. Vad innebär det? Vad gör den känslan med min självständighet? Vilken särställning ger den föremålet för kärheten i mitt liv?

Det kommer bli mycket ältande om krånglandet med relationsanarki, men det var inte riktigt det frågan gällde. Den gällde sex. Och där är det också svårt. När man har sex med någon som man känner lojalitet gentemot, blir det svårt att säga stopp. Det blir svårt att säga vad man inte tycker är skönt och det blir ännu svårare att bara gå om njutning inte levereras. Ju längre in i lojaliteten man kommer, desto svårare att ifrågasätta de sexuella mönstren. Därför är singelsex ofta enklare. Hittar man någon som levererar, kan man försöka träffas så länge det känns roligt. Snubblar man över någon som inte har koll, är det enkelt att gå hem till katten och aldrig komma tillbaka. Nackdelen är ju förstås att man aldrig lär känna varandras kroppar och dolda känsligheter. Trygghet är sexigt, och näst intill omöjligt att finna med ett one night. Jag, som är en långt ifrån enkel kvinna med såväl fysiska begränsningar som historiskt baggage, behöver känna mig trygg för att verkligen släppa loss. Ett one night är kittligt spännande, men de gör aldrig rätt. Och kondom sliter sönder mitt underliv. Och onda män kommer inte med varningsstämpel. De ser ut som klasskompisar, arbetskamrater och spännande vänsterintellektuella med en öl i näven.

Svar nog?

En enkel enkätutmaning tog bloggen till en ny nivå. Jag trodde att jag var personlig, det är hela poängen, men det här blev en helt ny dimension. Jag är rädd för hur den här informationen kommer tas emot, vilka reaktioner den kommer få och vilka förväntningar den skapar. Jag skriver inte en runkblogg, jag skriver om köttiga, såriga, viktiga och känsliga saker. Jag skriver om Jag.

Ta emot mig mjukt och respektfullt.


Kommentarer
Postat av: veggolatte

nummer 10. Jag förstår precis hur du menar. Jag gillar inte heller den jag blir som flickvän. Men hur ser alternativen ut? I längden? Jag vet inte. Men det tål att analyseras. Kram på dig!

Postat av: Lyckliga paret

Tack för alla kloka och utlämnande saker du skrivit som svar på utmaningen! Vi skriver inte heller någon runkblogg utan en blogg om det underbara, svåra, roliga, sexiga, smärtsamma liv vi lever tillsammans.

2007-03-11 @ 19:54:55
URL: http://lyckligaparetskriver.blogspot.com/
Postat av: Tanten

Lyckliga paret:

Jag har verkligen uppskattat er blogg. Ni beskriver ert samliv och era funderingar på ett rakt, ärligt och ofta vackert sätt. Visst kan den vara upphetsande, men det känns inte som ändamålet. Kommentaren om runkblogg är inte på något sätt riktad till er, utan till de mindre känsliga som möjligen vill missuppfatta mina intentioner med det här inlägget. Jag, som tydligt uttryckt sextorka tidigare, kommer inte automatiskt undan med lika många ärligheter som ni.

2007-03-11 @ 21:50:35
URL: http://tantens.blogg.se
Postat av: Tanten

Veggolatte:

Jag tänkte väl att du tyckte som jag! Och jag har ingen aning om alternativen. Jag försöker bygga lite nu, men som sagt. Det är svårt. Och att hoppas på att hitta någon som är lika kritisk till förhållanden, av samma skäl som vi, som man dessutom kan falla för, är mycket begärt. Jag har haft tur i just de avseendena... Vi får väl se om jag kan lösa de oundvikliga problemen.

2007-03-11 @ 21:53:56
URL: http://tantens.blogg.se
Postat av: Therrorese

När ni kommer på bra alternativ till flickvänandet, säg till. Jag är dålig som flickvän och undrar om jag kan få till det som "alla andra" ska ha. Det måste finnas bättre alternativ...??
Och nej, onda män kommer inte med en varningsstämpel...Men de borde!

2007-03-11 @ 22:05:53
URL: http://therrorese.blogg.se
Postat av: Johanna

Utelämnande och fint samtidigt som du verkar stark i dig själv. Helt underbart att läsa. Mer sånt här. Kram!

2007-03-12 @ 00:35:52
Postat av: Tanten

Vet du Therrorese, jag undrar på allvar om det finns någon som är BRA på att vara flickvän. Alla kvinnor man pratar med ogillar det skarpt, så länge de är singlar. När de blivit kära låter det plötsligt helt annorlunda. Någon som kan stava till f ö r s v a r s m e k a n i s m e r ..?

Fram för bättre alternativ! Kan vi bilda parti kring det här?

2007-03-12 @ 09:25:09
URL: http://tantens.blogg.se
Postat av: Tanten

Johanna:

Din kommentar värmer upp hela hjärteroten och stannar hos mig i ett leende. Tack fina du.

2007-03-12 @ 09:26:08
URL: http://tantens.blogg.se
Postat av: Veggolatte

Jag skulle vilja att man kunde mötas bara som två fria människor som trivs tillsammans. Eller som två sexuella varelser. Men så fort man använder en annan människa för sina egna behov så är risken att man stänger in och begränsar den andras frihet.

Jag kan tänka mig att vara i ett föhållande om jag och han (eller kanske hon) är så starka att vi verkligen kan släppa varandra fria. Och inte bara göra det, utan också känna att det är okej, inget dåligt samvete nånstans. Men går det? Ingen aning. Jag har iaf inte ens varit i närheten av att lyckas hittills...

2007-03-12 @ 11:55:17
URL: http://veggolatte.blogg.se
Postat av: Tanten

Veggolatte:

Jag tror att man måste räkna med att misslyckas rätt många gånger, innan man får till det. Det är starka krafter vi utmanar. Hela samhället vilar tryggt i armarna på Tvåsamheten.

Den mall jag använder för att försöka bedömma vad som är okej eller inte, är vänskap. Med nära vänner är man så fri man kan vara utan att gå miste om trygghet och intimitet. Det handlar väl om att försöka mötas i sina behov, utan att utnyttja eller inskränka. Att vara inkännande och tydlig med sina egna gränser. Att ha ärligheten som främsta, kanske enda, regel.

Jag måste tänka att det här går att lösa. Annars vill jag inte vara med.

2007-03-13 @ 13:36:33
URL: http://tantens.blogg.se

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback