Tanten

På fredagseftermiddagen var jag, trots viss bakfylla och något knackig nattsömn, våldsamt danssugen. Jag arbetade hårt på att finna mig en lämplig rumpskakepartner men då ingen lät sig frestas hängde jag helt enkelt på Rex och Lingonben till Sunkhaket. Iklädd min finaste gåbortskjol tänkte jag optimistiskt att allt kan hända. Vem vet. Jag kanske träffar någon skojig dansare vid valfri bar.

Kvällen verkade dock inte hålla vad min optimism lovat. Lite för trött för att engagera mig i ditt-och-datt-samtal satt jag och hängde över min öl och konstaterade likgiltigt att min uringning drog till sig bisarrt mycket uppmärksamhet. Tydligen var brudarna, som så ofta, piggare än jag. Någongång vid klockan halvsent komponerade jag ett sms till Dansbögen. Hur går det med kranvatten och stickning? Han hade haft en sällsynt hård Valborg och dagen efter förklarat att ramlösa och Yatzy var allt för starkt och nervkittlande för honom den kommande helgen. Smssvaret lät meddela att han minsann hade en halv tröja klar redan. Vi växlade telefonpip en stund, tills jag talade om att jag ville stuffa och undrade hur han tänkt fortsätta sin kväll. Dansbögen svarade att han var en trött, trött man som satt hos en kompis och mest ville i säng. Jag frågade Hur trött? Han svarade Inte SÅ farligt. TantStadsdelen? Tid bestämdes och jag skyndade hem. Väl inne på gården såg jag att han redan väntade. Vi kramades och snabbhånglade, jag var lite nervös och småfull och han var lång, snygg och körde-nyss-bil-nykter.

Uppe i lägenheten konverserades det väluppfostrat i soffan, över en kopp kanelthé. Rex kom hem med fnissfullt hugg, fraser utbyttes, konverserandet fortsatte. Jag tröttnade. Vill du låna tandborste? Det ville Dansbögen. Den rosa, nykokade kom fram ur skåpet. Dansbögen kände igen lånetandborsten från förra gången och började fundera kring om den var till just honom. Han fick syn på min och Rexs tämligen imponerande samling i tandborstglaset och sade Aha. Jag hajar. Färgkodat? Eftersom jag inte på något sätt vill ge honom idén att han är den enda jag ligger med, lät jag bli att förklara att tandborstarna faktiskt bara är till för våra egna olika behov, med undantag för den som Radikala mamman glömde vid sin förra visit. Det passade mig så bra, så bra att Dansbögen förstått och gillat läget. Och att han samtidigt inte misstänkte att den tuggummirosa varit i en annan mans mun bara ett dygn tidigare.

Jag kröp ner mellan lakanen och väntade på sällskap. Dansbögen inledde med att bjuda på en liten avklädningsceremoni, för att sedan gå över till svettigare aktiviteter. Och ja, även denna gång excellent. Vi samarbetar bra med det köttsliga. Jag sov okej stundvis, Dansbögen inte alls. Trots att han fick sin rygg kliad, blev klappad på och till och med fick ligga alldeles ifred en liten stund, ville sömnen bara inte infinna sig. Med ojämna mellanrum väcktes jag av ett desperat meddelande om klockans skamlösa framåttickande. 5.30. 6.45. 8.55. Vid alldelesförtidigt-snåret behövde den dansante ynglingen plocka ihop sina saker och åka för att hämta en lastbil. Med kli och klapp höll jag honom kvar en dryg timme extra och just innan han lämnade Tanthemmet gav han tillbaka en kvick strykning som lämnade vidlyftiga löften inför framtida nattbesök. Tanten fortsatte slumra, lätt léende, efter bara en liten, liten kvalitetsstund med sig själv.

Det här kan vara början på ett gott samarbete.