Inte en dag att minnas
Imorgon tror jag att jag ska försöka berätta om några av de hemska sakerna.
Vet ni, jag är glad att ni vill läsa. Jag känner mig alldeles speciell varje gång ni lämnar en kommentar. Även på dåliga dagar.
Puss till er.
Jag läser, men kommenterar inte så ofta.
Din blogg ger mig mycket, oavsett vad du skriver om, och jag blir så ledsen när jag läser att du inte tycker att du skulle ha rätt eller vara värd att älska och älskas.
Att saker tar slut är ett faktum alla står inför, liksom att det finns ett oändligt antal orsaker till Varför. Men trots - eller tack vare - detta så har de det gemensamt att de Vågar.
Att någonstans hitta ett så starkt förtroende för någon som du behöver (med tanke på det du berättat om din uppväxt)kräver mycket, och det verkar som om du har hittat det hos Knekten. Att du har öppnat ditt innersta för honom visar att du hittat det, och det visar att du också Vågar.
Jag läser också och jag tycker verkligen om din blogg! Även om den inte alltid är ljus och luftig så skriver du alltid om saker som KÄNNS!
Sen är det inte alltid så lätt att kommentera eftersom du just skriver om svåra saker..
Men jag vet att det inte är så jäkla lätt att veta om
att man förtjänar att må bra och bli omtyckt när det aldrig varit självklart. Man måste nog försöka intala sig att man är värd att älskas tills man tror det själv tror jag..
Massor med kramar till dig från mig, och håll hårt i Knekten, han verkar ju vara ett riktigt fynd!
Är det inte en liten tröst att Gud älskar dig?
www.gudalskardig.com
Anna:
Jag hoppas att jag har förtroende för Knekten. Riktigt säker kan jag inte vara. Jag har ju inget att jämföra med.
Min rädsla är universell. Den handlar inte om romantisk kärlek, om äktenskap eller förälskelser. Den handlar om att få finnas. Att bli älskad alls, av någon. Jag hoppas att jag är på väg mot något. Att det fruktansvärda mörkret försvinner om jag lyser på det.
Tack för din vackra kommentar. Det är en fantastisk känsla att det finns människor som vill förstå mig, utan att ens veta hur jag ser ut.
Veggolatte:
Jag hoppas att du vet att jag tycker mycket om din blogg också. Jag har följt den från början och tittar efter uppdateringar varje dag.
Jag tror att du vet hur det känns. I en relation som den du beskrivit blir man snabbt fråntagen all känsla av värde. Jag hoppas att du kunnat återfinna vetskapen om allt du förtjänar.
Och Knekten är fantastisk. Jag hoppas att han vill fortsätta vara nära mig.
Snaskefar:
Åh, Papi. Du vet precis vad en ledsen flicka behöver. Nu när jag funnit Jesus ska jag aldrig gråta mer.
Diagrammen övertygade mig.